Vi tillbringar större delen av våra liv inomhus och fram tills nu har ventilationen och luftväxlingen varit lågprioriterat. Men med alla nya rapporter om hälsoproblem som kopplas till för dålig luftväxling i våra numera ganska täta hus har verkligen gjort att många öppnar upp ögonen för problemen.

Enligt minimikraven så ska luftomväxlingen vara 0,5 i timmen. Gör man det så räknar man med att andelen gammal luft efter fyra timmar är så liten att all luft anses vara bytt. Men man är nu tveksam till om detta är tillräckligt eftersom tester har gjorts där olika allergier behöver högre luftflöde som dessutom ska vara filtrerad luft. Det man kan konstatera är att bostäder med självdragsventilation, vilket är ganska vanligt, har problem att uppfylla ens minimikraven. Särskilt sovrummen har visat sig vara de rummen som har mest problem och det är där man vistas väldigt lång tid.

För nybyggda hus finns minimikrav på luftväxlingen. Dessa minimikrav räcker förhoppningsvis, förutsatt att det inte vistas fler människor i rummen än avsett – vilket det ju ofta gör. Minimikraven förutsätter också att ingen som vistas i bostaden är extra känslig. Tittar man på villor byggda efter 1970 ligger luftväxlingen ofta långt under minimikraven. Man började då bygga tätare och tätare hus, utan att tänka på att man samtidigt behövde förbättra ventilationen. Följden blev hus där luften i princip står stilla. Täta hus behöver dock inte med dagens teknik och kunskap betyda dålig luft. Det kan snarare vara precis tvärtom.

Också våra arbetsplatser behöver bättre inomhusluft. Arbetsmiljölagstiftningen är tydlig och följs oftast, dock är kraven på luftflöden även hör satta så att det finns mycket små marginaler. Skolor och förskolor är två typer av lokaler där problem därför är mycket vanliga. Att man arbetar med små marginaler kan på ett kontor innebära att en möteslokal dimensionerad för tio personer får hysa femton människor i lagra timmar. Sannolikheten för att luften snabbt ska bli för dålig för att dessa femton ska fungera bra är mycket stor. I kontorsrum byggda för tre personer sitter numera fyra eftersom lokalhyra är en kostnad många företag vill spara in på. Barn är ofta mer könsliga än vuxna och reagerar snabbare på olika problem. Dessutom är arbetsmiljölagstiftningen skriven så att den gäller för skolbarn och vuxna, det betyder att dagisbarnens miljö inte är reglerad. Reagerar inte de vuxna på arbetsplatsen går det inte att hänvisa till barnens rätt till en bra arbetsmiljö. Dålig luft ger koncentrationsproblem. I en skola, där hela inlärningsprocessen handlar om att koncentrera sig, får det konsekvenser för både elever och lärare.

Numera brukar man planera in ventilationen bättre i byggprocessen som tur är och FTX-aggregat börjar bli väldigt vanligt. Vill du läsa mer om olika ventilationssystem så klicka på länken här.

Behöver man en eftervärmare inbyggt i FTX-aggregatet?

De flesta brukar missförstå funktionen med eftervärmare (eftervärmare) till FTX-aggregat. Anledningen till eftervärmare är att när det blir väldigt kallt ute och man inte vill ha ett kallras då det dyker ner luft som är 10-14°C ifrån friskluftsventilen. Särskilt med korsströmsväxlare så har man detta problem med kallras ifrån tilluftsventilerna och då bör man komplettera/sätta igång eftervärmaren. Eftervärmaren kan vara både elektrisk eller bestå av ett vattenbatteri om man har tillgång till vattenburen värme.

Externt elbatteri

Varmvattenbatteri med styrning

Men man bör inte värma huset eller delar av det med bara detta batteri. Effekten är för låg för det utan den räcker bara till att lyfta kanalvärmen från kanske +15 till +22 innan den går ut till rummen. Komfortvärme produceras bäst genom värme från golvvärme eller radiatorer och inte genom ventilationen.

De nyare aggregaten med hög temperaturverkningsgrad har ibland inte inbyggt batteri då verkningsgraden klarar att hålla temperaturen så hög att något behov av tillskottsvärme knappast finns, i alla fall inte i södra Sverige. Köper man ett aggregat utan eftervärmare så går det bra att i efterhand komplettera detta till aggregatet.

Använder man vattenvärmebatteri som eftervärmare så finns det en risk att batteriet fryser sönder och det skyddas därför med en automatik som stoppar fläkten. Man bör även komplettera med ett intagsspjället som också kopplas till FTX-aggregatet.

Här kommer några enkla tips gällande FTX

• Injusteringar och inställningar av FTX-system är mycket viktiga både för att hålla nere energianvändningen och för att få så bra inomhusluft som möjligt. Ett dåligt injusterat system kan ha näst intill obefintlig funktion, samtidigt som det drar      energi.
• Köper du nytt FTX-aggregat se till att det är EC-fläktar i aggregatet (lågenergifläktar).
• Installation och injustering av FTX-system bör helst göras av specialist på ventilationsanläggningar men går att själv göra med luftflödesmätare. Luftflöde för respektive rum finns på ventilationsritningen och sedan är det bara kunskapen hur man ställer in aggregatet vilket är bra att ändå lära sig.
• Smutsiga filter ökar tryckfallet och därmed energianvändningen. Att byta filter regelbundet är viktigt, både för att hålla nere energianvändningen och för att få bra inomhusluft.
• Fläktarna måste vara igång hela tiden. Om de stängs av under natten kan föroreningar spridas via kanalsystemet och fläktarna håller dessutom längre vid kontinuerlig drift.
• Det finns ofta programmeringsfunktioner på aggregatet som kan sänka luftflödena på dagen om ingen är hemma.
• Använd funktionen ”sommarkyla” på sommaren för att snabbare ventilera ut den varma luften inomhus mot den svala kvälls- och nattluften.

Innebär FTX problem för ljudkänsliga personer?

Moderna FTX-aggregat med kombinationen att ventilationssystemet har konstruerats med ljuddämpare har oftast en låg ljudivå och därmed är ventilationssystemet så tyst att det normalt inte stör även ljudkänsliga personer.

För att få låg ljudnivå så måste ventilationskonstruktören kontrollera så att rekommenderade lufthastighet för respektive ventilationskanal inte överskrids. Det som kan orsaka buller är dåliga grundljuddämpare och felaktig montering samt luftdon som är dåligt injusterade. Det som rekommenderas är bra ljuddämpare så nära FTX-aggregatet som möjligt (alltid de bästa ljuddämparna så nära den ljudalstrande källan som möjligt) och därefter kan man även installera flexibla ljuddämpare vid varje tilluftsdon. Även vibrationer från felaktigt monterade aggregat kan ge oönskade ljud men det är inte så vanligt då fläktarna i FTX-aggregatet numera är balanserade.

Luftfilter tar bort partiklar och smuts!

Med FTX-aggregat som styr ventilationen får man ett bra och kontrollerat luftombyte och man får också renare luft. I FTX-aggregatet finns ett luftfilter som sitter precis i början på aggregatet friskluftsintag, detta ventilationsfilter hindrar partiklar från uteluften att förorena inomhusluften samt att värmeväxlaren inte blir nedsmutsad. Även i aggregatet frånluftsintag där den förbrukade inomhusluften kommer till FTX-aggregatet så finns också ett filter som skyddar värmeväxlaren från nedsmutsning så maximal återvinning erhålles.

Ventilationsfilter finns i olika klasser och här kommer en snabb förklaring. De som används mest i vanliga hus är filterklasserna F (finfilter) och G (grovfilter). Bokstäverna följs alltid av en siffra och högre siffra innebär finare filtrering. Filter som används i bostäder har vanligast idag filterklass F7 för friskluft och för frånluftsfiltret så är det F5 eller F7 som gäller. Filtren måste bytas med jämna mellanrum, en eller möjligen två gånger per år, helst på hösten efter pollenperioden. Bor du i storstad kan du behöva byta filter oftare än om du bor på landet.

FTX-systemet fungerar precis som FT-systemet med den skillnaden att värmen i frånluften tas tillvara. I ett FTX-aggregat använder man den uppvärda luften i huset som är förbrukad till att gå igenom FTX-aggregatets värmeväxlare och då värmer den upp den nya luften som är på väg utifrån och in i huset. Frånluften, som håller inomhustemperatur är under större delen av året är betydligt högre än uteluftens temperatur och värme återvinns därför på ett enkelt men effektivt sätt. På så sätt minskar man behovet av energi till uppvärmning av luften samtidigt som man får en väldigt bra inomhusmiljö.

Besparingen är självklart som störst då utetemperaturen är som lägst. Mängden återvunnen energi ökar med minskad utetemperatur. Detta är mycket positivt då mindre mängd tillsatt elenergi behöver tillsättas jämfört med ett FVP-system vid låga utetemperaturer. Detta främjar indirekt landets energiförbrukning som belastas hårt vid låga utetemperaturer.

En annan fördel med att ha ett ventilationssystem med FTX är att värmesystemet och ventilationssystemet är skiljda från varandra. Alltså kan man välja ett effektivt värmesystem utan att ta hänsyn till att det ska kombineras med ventilationen. I FVPsystemet bygger ju återvinningsfunktionen på el.

Motströmsvärmeväxlare

Idag finns nästan inga korsvärmeväxlare kvar på marknaden utan det är motströmsväxlare, eller som de ibland kallas, plattvärmeväxlare som finns till försäljning när det gället FTX till vanliga villor.
Tekniken hos en FTX-motströmsväxlare är enkel. Till- och frånluften passerar varandra i ett lamellpaket av veckade aluminiumplåtar. Den varma frånluften värmer upp aluminiumplåtar varvid den kalla tilluften tar upp värmen och luften blandas aldrig.

Motströmsvärmeväxlaren kan i bästa fall komma upp i 85-90 %. Båda kan upplevas som svåra att rengöra på grund av sin konstruktion.

Roterande värmeväxlare

Den roterande värmeväxlaren är uppbyggd så att den är rund och fungerar som ett roterande hjul (rotor) bestående av veckade aluminiumprofiler där den varma frånluften värmer upp rotorn på halva sidan, som därefter roterar och värmer upp den kalla tilluften på den andra halvan. Systemet har många fördelar i jämförelse med andra lösningar och är en modernare lösning. Den roterande värmeväxlaren karakteriseras av låga tryckfall, vilket leder till låga fläkteffektbehov och därmed låg elenergianvändning i fläktarbetet och särskilt nu när dessutom fläktarna oftast är lågenegifläktar (EC-fläktar). Den är förhållandevis enkel att rengöra samt har hög verkningsgrad 80-86 %.

En stor fördel som roterande värmeväxlare har är att de kan köras utan avfrostning vid låga utetemperaturer utan risk för att värmeväxlaren isar igen och dessutom behövs ingen dräning. Roterande FTX-värmeväxlare har därför högre årsmedelverkningsgrad jämfört med en motströmsväxlare. Detta eftersom aggregatet kan köras oavsett utetemperatur och därmed inte behöver stängas av för avfrostning eller att man använder elbatteri till förvärmning. Vid extremt låga utetemperaturer kan verkningsgraden sänkas med hjälp av sänkning av rotorhastigheten för att undvika påfrysning. Sommartid kan den roterande värmeväxlaren automatiskt stannas helt eftersom återvinning då sällan behövs men fläktarna är alltid igång och det finns ofta också en funktion som heter ”sommarkyla” som innebär att när det är varma sommardagar och luften i huset är väldigt hög så kan fläktar automatiskt forcera in kall luft utifrån senare på kvällen samt natten. Om utetemperaturen är högre än innetemperaturen kan dock rotorn köras för att kyla tilluften något med frånluften.